Skräntärnan är en spektakulär fågel, som genom sin sällsynthet och starka utstrålning ibland använts som en färgstark symbol för ett friskt och rent Östersjön. Artens uppträdande, med ansamlingar till mycket produktiva grundområden, såväl limniska som marina under olika årstider, gör att den fungerar som signalart för biologiskt rika områden.
Projekt Skräntärna är ett av UOF:s mest aktiva projekt och symboliserar vår förening genom att pryda vår loga.
På ön Stenarna i Björns skärgård i norra Uppland häckar en av Sveriges största kolonier av skräntärna. Kolonin har gamla anor och finns dokumenterad sedan 1930-talet, och under 2000-talet har den utgjort upp till 25-40% av den svenska populationen.
Inom ramen för Åtgärdsprogram Skräntärna bedriver Upplandsstiftelsen minkjakt i Björns skärgård och en utökad övervakning med bl. a. webbkameror sker genom BirdLife Sveriges försorg. I åtgärdsprogrammet vidtas också åtgärder mot gråtrutar som under ett par år under 2000-talet åt upp nästan alla ägg och tog alla små ungar av skräntärna. Trutarna har flyttat över till grannön och predationen har upphört. Som åtgärd mot predation av havsörn används en docka i en båt för att avskräcka örnarna.
Projektet bedrivs i regi av BirdLife Sverige, tillsammans med Biologiska institutionen vid Lunds universitet, Novia yrkeshögskola och Åbo akademi i Finland. Man studerar tärnornas rörelser med GPS-loggar som fästs på vissa individer. På så sätt har högupplöst data kring var tärnorna befinner sig kunnat samlas in. Data som samlats in genom GPS-loggarna visar t. ex. att det utan tvekan viktigaste området där skräntärnorna fiskar är den inre delen av Lövstabukten, Ledskärsviken och Karlhomsviken. Ledskärs- och Karlholmsviken i kombination ön Stenarnas beskaffenhet är nyckelfaktorer till tärnornas starka förekomst i Norduppland.
Mot slutet av häckningen behöver ungfåglarna ladda upp inför sin första flyttning söderut. En viktig sådan plats förutom Ledskärs- och Karlhomsviken är den stora och grunda insjön Tämnaren.
Kontaktperson: Ulrik Lötberg på email ulrik.lotberg@birdlife.se
När stormen Per 2007 spolade ut större delen av den grusbank som tärnorna normalt häckade på i havet förlorade tärnorna större delen av biotopen de behöver för att bygga sina bon och lägga ägg. Inom ramen för Åtgärdsprogrammet skräntärna restaurerades
Mer information och publikationer om skräntärnan:
Lötberg U, Isaksson N & Åkesson S 2020 Fågelsundets skräntärnor – en rapport om skräntärnorna i Björns skärgård. BirdLife Sverige.
BirdLife Sverige – Projekt skräntärna
Skräntärnan Astrids resor och äventyr
Byholm et al. 2022, Paternal transmission of migration knowledge in a long-distance bird migrant. Nature Communication, https://doi.org/10.1038/s41467-022-29300-w:
