Vitryggig hackspett. Foto: Ulrik Lötberg

24 mars, 2025

Exkursionsrapport Gysinge 22 mars 2025

Tidigt den dimmiga morgonen samlades vi, 16 personer för att bege oss till Gysinge med förhoppningen att få höra hackspettarnas trummande inne i naturreservatet. Längs banvallen bjöds vi på en imponerande föreställning av inte mindre än fem olika hackspettsarter. Den större hackspetten hördes ivrigt trumma och ropa. Den mindre hackspetten gjorde också några korta uppvisningar, och som en tredje art hörde vi spillkråkan ropa i fjärran innan den även dök upp i en ek på andra sidan forsen.

 

Forsärlan passerade snabbt förbi med sitt skarpa läte, och knipor flög nyfiket kring våra huvuden. En ung havsörn svepte förbi i majestätisk stil, men det mest minnesvärda ögonblicket bjöd den vitryggiga hackspetten på när den visade upp sig för oss. Vi fick njuta av en längre stunds observation och hade dessutom turen att höra dess vackra trummande vid ett par tillfällen. Vi försökte även locka in en gråspett, men fick istället nöja oss med två gröngölingar.

 

Traditionsenligt pausade vi för fika vid Gysinge Naturum, där vi hoppades få syn på strömstaren. Den hade dock redan lämnat platsen, men vi fick istället se två gråtrutar posera ståtligt på en sten samt en stor samling sångsvanar. Innan vi avrundade dagen tog vi en avstickare till Färnebofjärdens nationalpark, där vi till vår glädje lyckades hitta en ensam strömstare som ivrigt fiskade i vattnet. Samtidigt bröt den efterlängtade solen fram och skänkte ett vackert avslut på vår tur.

Havsörn. Foto: Tero Niemi
Havsörn. Foto: Tero Niemi

Som en extra höjdpunkt vill jag också nämna en helt enastående observation som vi i min bil fick uppleva påvägen från Gysinge. När molnen hade skingrats fick vi syn på en adult havsörn sakta kretsa uppe i skyn. Vi stannade vid vägkanten och fick bevittna en av mina mest fängslande upplevelser – ett par adulta havsörnar som kretsade länge tätt intill varandra med vackra, stillsamma rörelser och visade fantastisk parflygning. De gav oss dessutom en tydlig demonstration av hur man skiljer hanen från honan, där den större honan flög sida vid sida med den mindre hanen.

Ett stort tack till Ulrik Lötberg för en mycket trevlig och lärorik exkursion, och tack till alla deltagare som förgyllde dagen med intressanta samtal, kloka reflektioner och många skratt. Slutligen vill jag förmedla hur fantastiska upplevelser som kan uppstå bara genom att stanna upp och spana upp i skyn. Kanske får man syn på ett par havsörnar.

 

/Linnea Lindelöf